PSORIASISARTRIT
Symtom, diagnos &
behandling
Symtom
Psoriasisartrit kan orsaka smärta och stelhet i en eller flera leder på ena sidan (asymmetrisk artrit) eller på båda sidor av kroppen (symmetrisk artrit). Trots att psoriasisartrit kan påverka alla leder i kroppen är svullnad och smärta finger- och tåleder vanligast. Vid psoriasisartrit kan hela fingret eller tån svullna upp, och detta kallas för korvtå/korvfinger.
Andra delar som också kan påverkas är nedre delen av ryggen, handleder, knän och anklar.
Hur symtomen utvecklas varierar mycket från person till person. De kan starta långsamt och byggas på över tid, eller utvecklas snabbt och bli svåra.
Diagnos
Psoriasisartrit delar symtom med andra artritiska sjukdomar som reumatoid artrit (RA – ledgångsreumatism) och gikt, vilket kan göra det svårt att ställa diagnosen i vissa fall, särskilt tidigt i sjukdomsstadiet. Det finns inget enskilt, definitivt test för att diagnostisera psoriasisartrit, så diagnosen ställs med hjälp av patientens sjukdomshistoria, och en serie av tester och uteslutningsmetoder kan bli nödvändiga för att ställa korrekt diagnos.
Några saker som läkaren utgår ifrån vid diagnos av psoriasisartrit är:
- Sjukdomshistoria
- Eventuell ärftlighet – finns det någon reumatisk sjukdom eller psoriasis isläkten i släkten?
- Symtom – eventuella symtom ifrån olika delar av kroppen:
- Psoriasisartrit debuterar ofta med inflammation i ligament och ledfästen, därefter inflammation i leder och senare även rörelseinskränkning
- Ledsymtom
- Symtomen kan vara perifera (leder utanför ryggen), axiala (inom ryggen) eller kombinerade.
- Hudsymtom
- Nagelsymtom
- Test av reumatoid faktor (RF) oftast negativ vid psoriasisartrit
- Eventuell magnetkameraundersökning eller röntgen
- Blodprov
- Test av ledvätska
När man misstänker psoriasisartrit är det angeläget att få remiss till reumatolog. En tidig diagnos och behandling är viktigt för att förhindra eller begränsa mer omfattande skador på lederna, så kallad leddestruktion, och den funktionsnedsättning som kan uppträda i senare skeden av sjukdomen.
Samsjuklighet
Det finns en koppling till psoriasis som också är en inflammatorisk autoimmun sjukdom.
Läs mer om psoriasis på Psoriasisförbundet
Behandling
Trots att det för närvarande inte finns något botemedel för psoriasisartrit finns det olika behandlingsalternativ för att minska smärtan, reducera svullnaden och inflammationen i lederna och bibehålla den fysiska funktionen.
Den behandling som ordineras beror på sjukdomens svårighetsgrad. För de flesta blir det nödvändigt med någon form av medicinering. Exempel på detta är inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel som dämpar själva sjukdomsprocessen. Lokala kortisoninjektioner brukar också kunna hjälpa. Vid mer svårbehandlad sjukdom ger antireumatiska läkemedel oftast god effekt både på hud- och ledsymtom.
Val av behandling är beroende på hur den framtida prognosen ser ut och givetvis även den enskilda patientens preferenser.
Behandlingsalternativ vid PsA
- Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAIDs). NSAIDs hjälper till att minska inflammationen och mildra smärtan och stelheten i lindrigare fall av psoriasisartrit. De kan vara både receptbelagda och receptfria.
- Lokala kortisoninjektioner.När få leder är involverade kan injektioner av steroider hjälpa till att lindra symtomen.
- Sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs). DMARDs används för behandling av svårare symtom och kan bromsa eller begränsa omfattningen av ledskada samt minska smärta och inflammation. DMARDs är en grupp av läkemedel som verkar på olika sätt, vilket läkemedel i gruppen som väljs bestäms av vårdgivaren utifrån patientens behov och vilka biverkningar man tål.
- Biologiska läkemedel. Behandling med biologiska läkemedel används vid psoriasisartrit och även vid psoriasis för att minska ledsmärtor och svullnad och för att bromsa sjukdomsförloppet när inte annan behandling haft tillräcklig effekt. De ges via sprutor som du kan ta själv eller via infusion (dropp) som ges på sjukhus. De kallas biologiska läkemedel eftersom de framställs via en biologisk process, till exempel cellodling, till skillnad från DMARDs som framställs via en syntetisk process.
- Målspecifika syntetiska DMARDs (tsDMARDs). tsDMARDs tas som en tablett då de framställs via en syntetisk process, precis som DMARDs. De bidrar till att blockera effekten av några av de substanser som spelar en viktig roll vid inflammation. Behandling med tsDMARDs hämmar inflammationen och kan därmed lindra tröttheten, smärtan, stelheten och svullnaden i lederna, samtidigt som de kan hjälpa till att förhindra de skador som sjukdomen kan orsaka på ben och brosk.
Det är angeläget att patient och vårdteamet/läkaren sätter upp en individuell behandlingsplan med gemensamma mål för behandlingen. Fysioterapi och olika livsstilsförändringar t.ex. rökstopp, fysisk aktivitet och matvanor är viktiga delar av behandlingen.
Vikten av följsamhet
Det kan vara många funderingar som uppstår när det gäller behandling och läkemedel. Därför är det viktigt att diskutera med läkaren/vårdteamet både hur man ska ta sina läkemedel, men även ventilera tankar och eventuella frågor och farhågor.