Vad är reumatisk sjukdom?

Reumatism är samlingsnamnet på en mängd olika sjukdomar som angriper de delar av kroppen som påverkar hur du rör dig, till exempel skelettet, lederna och musklerna. Det finns omkring 80 olika reumatiska sjukdomar och även andra delar av kroppen, som kärl, bindväv och hjärta, kan drabbas.

De vanligaste diagnoserna är artros, reumatoid artrit (RA eller ledgångsreumatism) och spondylartriter (SpA). Reumatoid artrit och spondylartrit tillhör gruppen inflammatoriska reumatiska sjukdomar. Det som är gemensamt för dessa diagnoser är att förutom ledsjukdomen kan de ha så kallat samsjuklighet som innebär att andra organ utöver lederna drabbas av den kroniska inflammationen, exempelvis tarm, ögon och hud. Dessa organs engagemang kan yttra sig innan man får en diagnos eller uttalade problem med lederna.

Spondylartriter är ett samlingsbegrepp för en rad reumatiska sjukdomar som kan drabba ryggens leder och stödjevävnader men som även kan drabba leder utanför ryggen, muskel- och senfästen och emellanåt andra organ i kroppen.

Hur får man reumatism?

Det kan finnas många orsaker till varför man får en reumatisk sjukdom men reumatiska systemsjukdomar och inflammatoriska ledsjukdomar uppstår ofta som ett resultat av en inflammation. Inflammationen kan i sin tur vara orsakad av autoimmunitet som orsakas av att vårt immunförsvar reagerar och beter sig felaktigt. Antikroppar som ska skydda mot infektioner kan istället skada till exempel vävnaden genom att de vänder sig mot den egna kroppen och förvandlas från vänner till fiender. Exakt varför en autoimmunitet uppstår är oklart. Ärftlighet är en förklaring, men inte den enda. En infektion eller livsstilsfaktorer som rökning kan utlösa en autoimmun sjukdom.

Hos barn och ungdomar under 18 år förekommer även juvenil idiopatisk artrit (JIA), ett uttryck som används för att beskriva flera olika typer av ledinflammation hos barn och ungdomar.

Samsjuklighet

Samsjuklighet innebär att man utöver den reumatiska sjukdomen får en annan diagnostiserad sjukdom som en direkt följd eller som en konsekvens av grundsjukdomen. Exempelvis patienter med ledgångsreumatism kan, vid obehandlad eller svår sjukdom, ha förhöjd risk att utveckla diabetes eller hjärt-kärlsjukdom.

Andra symtom utanför leden

En reumatisk ledsjukdom kan i sin tur leda till problem i andra delar av kroppen än i själva leden och ibland kan de problemen vara ett kännetecken för en reumatisk sjukdom. Därför behöver en reumatisk sjukdom inte alltid finnas endast i leden, utan även finnas på andra organ. Exempelvis har forskning på gruppen spondylartriter (SpA) visat att utöver inflammation i lederna kan även tarmarna, huden och ögonen drabbas av den kroniska inflammationen. Detta kan till och med leda till diagnoser som Crohns sjukdom, plack psoriasis och uveit. Vid SpA kan dessa manifestationer uppträda antingen innan, eller parallellt med själva sjukdomen.

Koll på samsjukligheten är viktig för

din behandling

De problem som uppstår i samband med reumatism kan ibland räknas som en egen fristående diagnos, eller bara räknas som en del av den reumatiska diagnosen. Det viktigaste för dig som patient är att uppmärksamma din vårdgivare på just dessa symtom och själv känna till att de kan vara sammanlänkade. Symtom från magen förenade med ledvärk kan till exempel vara tecken på samsjuklighet.

Vad är skillnaden mellan diagnoserna?

De reumatiska sjukdomarna är många och har delvis liknande symtom så ibland kan det vara svårt att skilja dem åt. Här är några exempel på vad som är karakteristiskt för de olika diagnoserna.

Ledgångsreumatism (RA)

Sjukdomen börjar ofta i de små lederna i händer och fötter och värken uppstår oftast i lederna på bägge sidor av kroppen. Lederna blir svullna och ömma.
Läs mer om ledgångsreumatism RA

Axial spondylartrit (axSpA)

Sjukdomen börjar ofta med smygande värk i nedre delen av ryggen och skinkorna som medför att man blir stel och orörlig.
Läs mer om axial spondylartrit

Psoriasisartrit (PsA)

Sjukdomen kännetecknas av att den påverkar leder, i form av svullnad och smärta i fingrar och tår, och förekomst av psoriasis. Psoriasisartrit är nämligen nära besläktad med psoriasis. Andra delar som också kan påverkas är nedre delen av ryggen, handleder, knän och anklar.
Läs mer om PsA

Artros

Sjukdom är en annan vanlig ledsjukdom som oftast sitter i fingerleder eller knä- och höftleder. Artros är en sjukdom som sitter i hela leden, men framför allt i ledbrosket. Man kan få artros i kroppens alla leder där det finns brosk.
Läs mer om artros hos Reumatikerförbundet

Schematisk bild över hur lederna drabbas vid reumatisk sjukdom

Inflammationer påverkar lederna på olika sätt, beroende på vilken diagnos du har. Infografiken nedan förklarar skillnaderna.

Samsjuklighet

Har du ledbesvär kan du göra ett fördjupande test via webbplatsen Ont i lederna . Syftet med testet är att ge dig med ledbesvär möjlighet att se om dina symtom stämmer in på någon form av reumatisk sjukdom.

Egen vårdremiss

När man misstänker att man har en reumatisk sjukdom är det angeläget att söka vård och få remiss till en reumatolog, en läkare som är specialiserad på autoimmuna sjukdomar i leder, muskler och ben. En tidig diagnos och behandling är viktig för att förhindra eller begränsa mer omfattande skador på lederna, så kallad leddestruktion. Glöm inte att du även kan skriva en egen remiss till en specialist. Läs mer om det på Vårdguiden under rubriken ”Egenanmälan”