Tidiga tecken och symtom
Vad är axial spondylartrit (axSpA)?
Axial spondylartrit (axSpA) är den medicinska termen för en grupp kroniska reumatiska ryggsjukdomar, som framför allt drabbar ryggraden, bäckenlederna och ibland även andra leder. Sjukdomen orsakar inflammation, stelhet och smärta, särskilt i nedre delen av ryggen och bäckenlederna. Axial spondylartrit delas ofta in i två former: ankyloserande spondylit (AS) och icke-radiografisk axSpA, beroende på om förändringar syns på röntgen.
Vilka är symtomen på axial spondylartrit (axSpA)?
Vanliga tidiga symtom är långvarig värk i nedre delen av ryggen och bäcken, som ofta förvärras i vila och förbättras vid rörelse och aktivitet. Stelhet i ryggen på morgonen eller efter stillasittande är vanligt. Stelheten kan sitta i under några timmar. För en person som lever med axial spondylartrit är ryggvärken oftast svårast under de tidiga morgontimmarna ofta med störd nattsömn. Många kan även uppleva trötthet, smärta i andra leder (exempelvis höft, knä eller axel), och ibland inflammation i ögon (irit).
När ska jag söka vård?
Om du har långvarig ryggvärk och morgonstelhet (3 mån) som började före 45 års ålder, och där värken blir bättre av rörelse men sämre av vila, bör du kontakta vården för utredning.
Diagnos och orsaker
Hur ställs diagnosen axial spondylartrit (axSpA)?
Diagnosen ställs utifrån dina symtom, fysisk undersökning, blodprover (för att mäta inflammation och ibland biomarkören HLA-B27), och bilddiagnostik (magnetröntgen av bäckenleder). Det är viktigt att få diagnos tidigt för att kunna börja behandling och minska risken för komplikationer.
Vilka orsaker och riskfaktorer finns?
Genetiska faktorer är viktiga – en stor andel har markören HLA-B27. Sjukdomen är vanligare hos personer som har nära släktingar med axial spondylartrit (axSpA) eller annan reumatisk sjukdom. Orsaken är inte helt klarlagd, men immunförsvaret misstänks ha en inblandning.
Misstänker du att du har axial spondylartrit? Gör testet www.reumatiskt.se/ontilederna/ så får du en rekommendation om du behöver kontakta en läkare.
Via 1177.se kan du också skicka en egen vårdbegäran om du misstänker reumatisk sjukdom. Läs mer här: https://www.1177.se/Ostergotland/sa-fungerar-varden/att-valja-vardmottagning/remiss/
Behandling och medicinering
Vilken behandling ges vid axial spondylartrit (axSpA)?
Träning och fysioterapi är mycket viktiga och är tillsammans med NSAID (antiinflammatoriska läkemedel) hörnstenar i behandlingen av axial spondylartrit. Behandlingen med läkemedel syftar till att minska inflammation, smärta och stelhet, samt att bevara rörlighet och livskvalitet.
Om regelbunden fysisk träning och behandling med NSAID inte ger tillräcklig smärt- och symtomlindring, och om andra leder än rygg och bäcken är påverkade, kan man gå vidare med andra läkemedel som dämpar immunsystemet, så kallade sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARD). Till exempel biologiska läkemedel (bDMARD) eller målspecifika syntetiska läkemedel(tsDMARDs).
Hur länge behöver man behandling?
Behandlingen kräver regelbunden uppföljning. Målet är att sjukdomen ska vara i balans (låg sjukdomsaktivitet), och behandlingen anpassas efter behov.
Kan jag välja min behandling själv?
Du har rätt att vara delaktig i val av behandling. Det är viktigt att ha en dialog med din läkare om vad som passar just dig och din livssituation.
Livsstil, kost och egenvård
Kan träning hjälpa vid axial spondylartrit?
Ja, regelbunden och anpassad träning är avgörande. Rörelse hjälper mot stelhet och kan förebygga följdsymtom. Din fysioterapeut kan utforma ett program som passar dig.
Finns det mat som bör undvikas eller rekommenderas?
Det finns ingen speciell diet som botar axSpA, men en balanserad kost, rik på grönsaker, frukt, nyttiga fetter och fullkorn, är bra för allmänhälsa och inflammationsdämpning.
Påverkar rökning och alkohol sjukdomen?
Rökning kan förvärra sjukdomen och försämra effekten av läkemedel. Alkohol bör konsumeras med försiktighet, särskilt om du tar vissa läkemedel.
Prognos och framtid
Kan man bli helt frisk från axial spondylartrit?
Sjukdomen är oftast kronisk, men behandling kan ge mycket god symptomlindring och minska risken för komplikationer. Många kan leva ett aktivt liv.
Hur påverkar sjukdomen min framtid?
Med rätt behandling och egen aktivitet kan de flesta leva ett normalt liv. Det är viktigt med regelbunden kontakt med vården och egenvård.
Var kan jag få stöd?
Utöver vårdteamet (läkare, sjuksköterska, fysioterapeut) finns patientföreningar och stödgrupper, t.ex. Reumatikerförbundet (https://reumatiker.se/), där du kan få råd och gemenskap.
Vad är reumatisk sjukdom (reumatism)
Reumatism innebär att du har en sjukdom eller besvär i kroppens rörelseorgan, till exempel leder, muskler, skelett, senor eller ligament. Det finns många olika sorters reumatiska sjukdomar – över 200 – och de flesta beror på att kroppen själv skapar inflammation och ibland angriper sin egen vävnad. Typiska symptom är smärta, stelhet (särskilt på morgonen) och att det kan vara svårt att röra sig som vanligt.
Om du upplever dessa besvär kan det vara bra att söka hjälp och få rätt behandling. Läs mer här:
Läs mer om frågor och svar för ledgångsreumatism, psoriasisartrit och axial spondylartrit
SE-IMMR-260040 v1.0 juni 2026