Tidiga tecken och symtom
Vad är psoriasisartrit (PsA)?
Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som kan drabba personer med psoriasis. Den angriper ofta leder, men även sen- och muskelfästen. Sjukdomen kan komma med eller utan synliga hudutslag. Läs mer på 1177 om psoriasisartrit.
Vilka är vanliga symptom på psoriasisartrit (PsA)?
Vanliga besvär vid psoriasisartrit (PsA) är svullna och ömma leder, korvfingrar/tår (daktylit), smärta i hälsena eller andra senfästen (entesit), stelhet på morgonen, ryggvärk och trötthet. Ibland påverkas även ryggen eller bäckenlederna.
Vad är daktylit?
Daktylit syftar på att hela ett finger eller en tå blir svullet och ömt (korvfinger/tå) – ett typiskt tecken vid psoriasisartrit.
Kan man ha ont i hälsenan vid psoriasisartrit (PsA)?
Ja, ont i hälsenan är vanligt då sjukdomen ofta inflammerar senfästen, speciellt runt hälsenor och under fötter.
Kan man ha psoriasisartrit utan hudutslag (psoriasis)?
Ja, det vanligaste är dock att psoriasisutslagen funnits ett tag när ledbesvären kommer. I vissa fall kan båda symptomen komma samtidigt, men det finns också en del som får artriten först och hudförändringarna senare. I det sistnämnda kan det därför vara svårt att ställa diagnosen.
Diagnos och orsaker
Hur vet man om man har psoriasisartrit?
Läkaren ställer diagnos utifrån symtom, ledundersökning, laboratorieprover (t.ex. CRP, SR) och ibland röntgen. Det är viktigt att få rätt diagnos tidigt för att kunna få behandling som bromsar sjukdomsförloppet. Läs mer på 1177.se.
Om du har psoriasis och känner av svullna leder, stelhet, ledvärk eller daktylit ska du kontakta vården. Diagnos ställs genom läkarbesök, samtal om symtom, ledundersökning och ibland prover på inflammation, samt ibland röntgen eller ultraljud. Läs mer på 1177.se eller Psoriasisförbundet om psoriasisartrit.
Mer utförligt svar:
Diagnosen psoriasisartrit (PsA) ställs genom en kombination av olika steg. Först tar läkaren en noggrann sjukdomshistoria och undersöker vilka symtom du har, såsom ledvärk, svullnad och stelhet. En ledundersökning görs där läkaren känner och tittar på leder för att upptäcka tecken på inflammation. För att stärka misstanken tas blodprover för att mäta så kallade inflammationsmarkörer (exempelvis sänka och CRP). Dessa är ofta, men inte alltid, förhöjda vid PsA och ibland även vid andra reumatiska sjukdomar. Ibland genomförs även röntgen eller ultraljud på lederna för att se om det finns tecken på ledförändringar eller pågående inflammation. Det är viktigt att få rätt diagnos tidigt för att kunna få behandling som bromsar sjukdomsförloppet.
Kan man själv testa om man har reumatisk sjukdom?
Misstänker du att du har psoriasisartrit (PsA)? Gör testet så får du en rekommendation om du behöver kontakta en läkare.
Via 1177.se kan du också skicka en egen vårdbegäran om du misstänker reumatisk sjukdom. Läs mer här:
Behandling och medicinering
Vilka behandlingar finns för psoriasisartrit (PsA)?
Behandling vid psoriasisartrit (PsA) syftar till att dämpa inflammation, lindra symtom och förhindra skador. Vanliga läkemedel är antiinflammatoriska (NSAID), sjukdomsdämpande läkemedel som metotrexat, samt så kallade biologiska läkemedel och målspecifika syntetiska DMARD:s (sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel). Råd om läkemedel mot ledbesvär får du av din reumatolog. Behandlingen anpassas efter individens behov.
Hjälper träning vid psoriasisartrit (PsA)?
Träning vid psoriasisartrit är viktigt för att behålla rörlighet, minska stelhet och stärka kroppen. En fysioterapeut kan hjälpa att hitta övningar som passar dig.
Finns det kostråd vid psoriasisartrit (PsA)?
Det finns ingen speciell diet som botar sjukdomen, men en hälsosam, balanserad kost med mycket grönsaker, frukt, fullkorn och nyttiga fetter rekommenderas allmänt.
Var kan jag få stöd vid psoriasisartrit (PsA)?
Utöver vårdteamet (läkare, sjuksköterska, fysioterapeut) finns patientföreningar och stödgrupper, t.ex. Reumatikerförbundet, där du kan få råd och gemenskap. Du kan också lära dig mer om psoriasisartrit på 1177.se för mer information och stöd.
Läs mer om frågor och svar för ledgångsreumatism, reumatism och axial spondylartrit
SE-IMMR-260040 v1.0 juni 2026